This might hurt a little: Michael Moore ger sig på det amerikanska sjukförsäkringssystemet.

Moore and more

Med Michael Moores nya film, en hård kritik mot det amerikanska sjukförsäkringssystemet ”Sicko”, och den senaste produktionen av den franska filmmästaren Claude Berri, ”Ensemble, c'est tout”, är återigen två stora namn representerade på filmfestivalen.
Moores ”Sicko” presenterar några vanliga amerikanska medborgare vars liv förstördes och – i några fall – avslutades på grund av de hemska förhållanden som råder i sjukvårdssystemet. Han förklarar hur det gick till när systemet hamnade i ett sådant kaos (Nixon!) innan han ger sig ut i världen och besöker länder som Kanada, Storbritannien och Frankrike, där alla medborgare får fri sjukvård när de behöver den. Till sist plockar Moore ihop en grupp av 9/11 räddningsarbetare som lider av sjukdomar vilka orsakades av deras insats den elfte september 2001. De har förklarats som nationalhjältar av regeringen, men samtidigt förnekats vård. Moore tar dem med sig till det enda stället där man kan få gratis sjukvård: Den fruktade militärbasen Guantanamo Bay, där USA håller misstänkta terrorister fängslade... MICHAEL MOORE föddes 1954 i Michigan. Han avbröt sina studier på universitetet i Flint, Michigan, när han en dag inte kunde hitta en parkeringsplats och fokuserade istället på sitt liv som politisk aktivist. Han började jobba som journalist på “Flint Voice”, en alternativ veckotidning. Under en kort period var han tidningens chefredaktör, vilket senare ledde till en  anställning som redaktör för en annan politisk tidning. Moore regisserade sin första film “Roger & Me” 1989,  när ekonomin i hans hemstad Flint kraschade efter att General Motors stängt en fabrik. Denna film gjorde stor succé, precis som Moores följande film- och bokprojekt, bland dem filmhistoriens framgångsrikaste dokumentär ”Fahrenheit 9/11” och bokserien ”Stupid White Men”. I hans senaste politiska dokumentärfilm har han äntligen gett sig på det amerikanska sjukvårdssystemet.

Berris Film är baserad på Anna Gavaldas bästsäljarroman ”Tillsammans är man mindre ensam”. Den  handlar om det svåra dilemmat att undvika de hårda sidorna av livet, utan att helt missa livet i sig. Berättelsen utspelas i Paris under ett år. En ung kvinna, Camille, blir vän med sina två grannar, Philibert och Franck, och flyttar in med dem för att få mer säkerhet och stabilitet. De tre helt olika personerna – både vad gäller personlighet och familjebakgrund -  återupptäcker det njutbara med livet. Trots diskussioner, bråk och problem, får glädjen i att ”vara tillsammans” dem att bli starkare. Till en dag då de bestämmer sig för att ta hand om Francks mormor, en både krävande och oemotståndlig gammal dam... Regissören CLAUDE BERRI föddes 1934 i Paris och startade sin karriär som skådespelare. Han gjorde sin första film som regissör 1965 med kortfilmen La Poulet och vann en Oscar för bästa kortfilm. Berri skrev och regisserade sin första långfilm 1968 och blev då en av nyckelfigurerna i den franska Nya vågen. På det tidiga 80-talet började han en tredje karriär som producent, något som gav honom och hans företag Renn Films ännu en omedelbar succé. Bland de regissörer som producerades och promotats av Berri ingår Roman Polanski och Patrice Chéreau. Berri fortsätter sitt arbete som skådespelare, regissör och producent.